Blog Image

Gemene mans revyblogg

Om Gemene man

I min blogg berättar jag små anekdoter från revyns och teaterns värld. Mestadels självupplevt, men också lite revyhistoria ibland.

Ett ovanligt revyår

Från scen och cabaret Posted on %AM, October 31 2020 10:27

Det här året liknar inget annat. Ovanligt händelserika år brukar återspeglas väl när landets nyårsrevyer sammanfattar nyhetshändelserna, men det här året slipper förhållandevis lindrigt undan. Många revyer har meddelat att de ställer in, skjuter upp, ställer om, tar ett sabbatsår. Det blir färre sammanfattningar av 2020, året som är så speciellt på alla vis.

Stora revyer som Falkenbergsrevyn, Katrineholmsrevyn, Kalmarsundsrevyn, Engelholmsrevyn, Mittrevyn, Mölndalsrevyn och Sundsvalls Stadsrevy har tagit beslut om att inte göra revy i vinter. Några siktar på en premiär senare under 2021, andra siktar på nästa år i stället. Å andra sidan planerar revyer som Eskilstunarevyn, Västerviksrevyn, Östersundsrevyn och Helsingborgsrevyn fortfarande att spela i någon form.

De revyer som jag huvudsakligen skriver åt, Ronneby Folkteaters nyårsrevy (som dock inte är medlem i LIS) och Revyarna i Torsås, har kommit till skilda beslut. Ronneby Folkteater tar ett års uppehåll med revy och återkommer till nyår 2022. I stället satsar man på den stora musikalföreställning som planerar sättas upp under våren 2021, “Fiskaren och Gud” med manus och regi av Ulf Fembro.

Revyarna i Torsås tänker dock spela revy i Torsås Folkets hus. Givetvis med hänsyn tagna till de restriktioner och rekommendationer som finns med anledning av pandemin, det finns anledning att återkomma mer i detalj om hur åtgärderna ser ut. Vad som är klart är att Sanna Ekman är vidtalad som regissör.

Därför har jag även i år skrivit ett knippe revytexter som förhoppningsvis ska kunna spelas i Revyarnas uppsättning “Tuppskjutet” med premiär i januari 2021. Mer information kommer!



Inte galet med en gala!

Från scen och cabaret Posted on %PM, February 04 2007 21:37

I torsdags var det så äntligen dags för revysäsongens höjdpunkt i Blekinge: Revy-Richardgalan på Stadsteatern i Karlshamn! För tredje året i rad samlade Radio Blekinge länets revygäng till en galaföreställning med utdelning av priser i åtta olika kategorier (samt hederspriser). Teatern var fullsatt, vilket betyder cirka 640 personer. Ett hundratal av dessa kom från revyerna själva, resten var allmänhet som passade på tillfället att se det bästa Revy-Blekinge erbjuder under 2007.

Fast, det där är förstås en sanning med viss modifikation. Att galaföreställningen skulle visa det allra bästa, alltså. En del nummer gör sig inte så bra i radio, om man säger så. Och Radio Blekinges urval av revynummer är förstås i första hand inriktat på att göra ett bra radioprogram. Visuella nummer, som när Bengt Olofsson i Ronnebyrevyn dansar balett i kroppsstrumpa, tyllkjol och sockiplast med rosa band, hade tett sig ganska obegripligt för radiolyssnarna, och fanns därför inte med.

Men SR har ändå utvecklat galan i ännu mer publikvänlig riktning. I år gjorde man t.ex. inte paus under nyhetssändningarna, utan publiken på Stadsteatern fick se en kontinuerlig show utan paus i två och en halv timme! Vi i Ronnebyrevyn visade upp oss med tre nummer, bland annat min “Dagens limerick”. Det var anledningen till att jag fick se större delen av showen snett bakifrån. Jag stod, på programledarnas order, hela tiden i kulissen beredd att komma in och dra en limerick om en lucka i körschemat uppenbarade sig. Min specialskrivna galalimerick lät så här:

En revyräv från trakten av Dala
Vann pris, och som tack skulle tala
Han på scenen gick upp
Och såg ut som en tupp
“Ja, vadå? Jag är uppklädd till gala!”

Och visst vann vi pris! Ronnebyrevyn tog med sig två diplom hem. Per Borgman vann Revy-Richardpriset för bästa debutant. Och vår revy fick också pris för årets bästa scenografi. Sölvesborgsrevyn On Stage tog hem priset för årets bästa revy i Blekinge, med sin Flora å Faune.

Radio Blekinges initiativ att uppmärksamma den lokala revykonsten på detta sätt saknar ännu motsvarigheter i resten av landet. Vilken lokalradiostation instiftar härnäst ett eget revypris?



Revy i tv

Från scen och cabaret Posted on %PM, January 18 2007 13:14

Jag har ändrat mig. Eller så har världen blivit bättre på ett år. För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg om att lokalrevy inte fungerar i tv. Men nu gör den det! Fungerar, alltså.

Vi har sett exempel på det under den gångna veckan. I går, och förra onsdagen, har SVT visat två halvtimmar med godbitar ur förra årets Falkenbergsrevy, Blåsningen. Särskilt åt gårdagens program skrattade jag riktigt gott åt en del nummer, och då är jag ändå miljöskadad som revypublik betraktad. Numren fungerade även genom rutan, och skillnaden mot den “proffshumor” som oftast brukar få plats i tv var inte så stor. Det enda amatörmässiga var de inklippta publikbilderna – i en upplyst salong! Var kom de ifrån? Man fick intrycket att filmteamet bett publiken sitta kvar och skratta och applådera några minuter, bara för att de skulle få lite passbitar att klippa in mellan numren.

Men det är tack vare George Mauroy på WatchOut Production som det visas lokalrevy i tv vid åtminstone två tillfällen under året: I januari från Falkenberg, och på sommaren från föregående års revy-SM. Bra jobbat!

Häromdagen visade SVT också en dokumentär om “revykungen” (som programtiteln löd) Peter Flack i Örebro. Även det med bra tajming, just när de flesta nyårsrevyer är igång. Det ger draghjälp åt revygenren i hela landet. (En annan fråga är förstås vad som egentligen räknas som lokalrevy. Varken Falkenbergsrevyn eller Peter Flacks Hjalmarrevyer är särskilt lokala. Det kan de inte tillåta sig att vara, eftersom de drar publik från hela landet. Men det får bli en annan diskussion.)

Alltså: Mer revy i tv!



Konsten att få publiken att skratta

Från scen och cabaret Posted on %AM, January 15 2007 00:13

När man håller på med revy, dröjer det inte länge innan man förundras över hur liten skillnad det kan vara mellan att få publiken att skratta och att inte få det. Låt mig förklara:

Ibland hör man skådespelare säga backstage att “ikväll är det en dålig publik”. Nils Poppe brukade förresten i så fall svara “Jaså? Dom är bra när jag är inne”. Och det ligger något i det. För det finns förstås ingen dålig publik. Men visst kan det vara skillnad på publiken olika kvällar. Ibland går mer burlesk humor hem bättre än andra gånger. Andra kvällar får man skratt på politiska underfundigheter, något som ibland inte alls fungerar.

Men all humor bygger på tajming och dramaturgi. Missar skådespelaren det allra minsta hur repliken ska levereras, uteblir det stora skrattet. I en av årets sketcher märkte vi till exempel tidigt hur en omkastad ordföljd utgjorde skillnaden mellan skratt och inte skratt. Regeln är enkel: Poängen måste komma sist! Textförfattaren har oftast redan tänkt på det, alltså gäller det först och främst att följa texten som den är skriven. Men i just det här fallet var det en liten nyansskillnad som inte ens författaren tänkt på. Sådant märker man inte förrän man har en levande publik.

Det finns fler fallgropar. En liten miss i en sketch, som gör att publiken inte reagerar på förväntat sätt, kan få följdverkningar på nästa nummer, och nästa igen. Tempot i revyn förloras. Man kommer i otakt med skratten, helt enkelt. Att inte ge publiken utrymme att skratta är ett klassiskt fel, som i värsta fall kan hämma publiken i resten av numret, och flera nummer efteråt, för att de blir rädda att missa något roligt.

Sedan får man förstås inte underskatta publiken. De uppfattar ofta skämten ändå, även om de inte skrattar högt. En gubbe som sitter på första raden och ser sur ut hela föreställningen, kan komma fram efteråt och säga att han aldrig haft så roligt förut. Sådant får man inte fästa sig vid.

Du revyskådis som vill få din publik att skratta: Ägna god tid (tillsammans med din regissör, förstås) åt att tänka igenom hur den där repliken bäst ska levereras för att poängen ska gå fram. Kroppsspråk? Minspel? Konstpaus? Betoning? Ordföljd? Använd alla tänkbara parametrar. Rätt använda, utgör de skillnaden mellan högljutt skratt och lågmält fnitter. Även de som inte själva skrattat högt, upplever att de haft en mycket roligare revykväll om skrattet i salongen varit högt hela tiden än om alla bara artigt applåderat efter varje nummer. Och du har genast fått den respons du behöver som artist: Du har fått publiken att skratta!



Skådespelarkontrakt?

Från scen och cabaret Posted on %PM, January 08 2007 18:36

En favoritsyssla så här års är att plöja igenom lokaltidningar från hela landet för att se om man hittar några revyrecensioner. I samband med revyrixdagarna lär man ju känna folk från en massa andra revyer, så det är klart att man är nyfiken på att se hur det gått för dem. Många har ju haft premiär nu kring nyår och trettonhelg.

Men när jag kom till VLT var det något som saknades. Hammarteatern, som jag själv sålt revynummer till tidigare, spelar inte vanlig nummerrevy i år, utan musikalrevyn “I love you, you’re perfect, now change” som spelats på Broadway. Kul till omväxling, verkligen ett lovvärt initiativ! Goda recensioner, jag önskar Hammarteatern stor framgång med föreställningen som spelas till den 4 februari.

Men det som saknades var förstås Västeråsrevyn. Hur kunde det komma sig? Skulle inte de haft premiär nu? En titt på deras hemsida: Inställt! På grund av “problem, som vi inte kan lösa på den korta tid, som återstår till premiären”, som det står. Vad nu? Tillbaka till VLT. Mycket riktigt, Västeråsrevyn hade drabbats av avhopp i ensemblen så pass sent (artikeln publicerades den 20 november) att det inte fanns någon chans att genomföra årets revy.

Ytterst tråkigt. Dessutom gör det att man börjar reflektera: Hur värjer sig en ideell förening mot sådant? Vi har ju trots allt inga kontrakt med våra aktörer. De är oftast inte avlönade. Vi litar till vars och ens solidaritet mot det övriga revygänget, att var och en fullgör det man tagit på sig. I vissa fall kan produktionen komma i kläm, för att någon av något skäl hoppar av. Har man då kommit långt in i revyarbetet, är skadan irreparabel. Det är svårt nog att få folk att ställa upp ideellt i vanliga fall, och att komma med frågan när det bara är halvannan månad till premiär är förstås ännu svårare.

Revyföreningar fungerar på olika sätt. Då tänker jag inte bara på att vissa revyer drivs mer professionellt med huvudsakligen avlönade aktörer. Utan också på hur revygruppen bildades från början. En del är kompisgäng som spelat ihop i massor med år. Andra drar ihop en delvis ny skådespelartrupp varje år, ur en större “pool” av föreningsmedlemmar. Oavsett vilket, är man sårbar för avhopp långt in i produktionen.

En annan sak som givetvis kan inträffa är olyckor och sjukdom. Ibland går det att ersätta en person genom inhopp och omkastningar. Olofströmsrevyn tvingades till sådana förändringar i år, med bara fyra dagar kvar till premiären. Men att ersätta flera personer, eller en som har mycket scentid, är i princip omöjligt. Då återstår inget annat än att göra som Västeråsrevyn, och ställa in. Mycket tråkigt.

Finns det någon revy som har någon metod för att värja sig mot sena avhopp? Kanske en fråga att dryfta på nästa rixdagsdebatt.



Limerickar från Toseby

Från scen och cabaret Posted on %PM, January 07 2007 23:05

I revyn Toseby Torg läser jag varje föreställning en nyskriven limerick. De publiceras efter hand på min hemsida Gemeneman.se under rubriken “Limerickar från Toseby” (följ länken “Limerickar” i vänsterspalten på Gemeneman.se).

(Jag vet att Hasse Alfredson gjorde samma sak i Svea Hund. Men det är trettio år sedan. Någon gång ska man väl få återanvända gamla bra idéer?)



Succépremiär på Toseby torg

Från scen och cabaret Posted on %PM, January 02 2007 13:38

Premiären på nyårsafton var utsåld och en stor succé. De utsända från lokaltidningarna BLT och Sydöstran har bara positivt att skriva i dagens blad. Det känns bra att vara tillbaka på Gamla teatern igen, även om det är trångt jämfört med Ron där vi spelade ifjor. På Gamla teatern är publiken nära, det blir intimt på något sätt.

Nu har vi 11 ordinarie föreställningar kvar, plus ett par abonnerade. Så ännu har vi inte tröttnat på att dra samma skämt varje kväll…



Premiär på Toseby Torg

Från scen och cabaret Posted on %PM, December 31 2006 14:48

I kväll har vi i Ronnebyrevyn premiär på årets nyårsrevy ‘Toseby Torg’. Premiärnerverna är under kontroll, bubbeldrickan är på kylning, biljetterna är slutsålda sedan länge. Nu ska vi äntligen få möta reaktionerna från publiken.

Eftersom genrepet var i går kan jag ju lika gärna avslöja det nu: Jo, jag står på scenen i år. Det råkade bli så… I sju nyårsrevyer tidigare har jag skrivit texter (ofta till närmare hälften av revyns nummer), men nu gör jag scendebut. Det kan nog vara en nyttig upplevelse. Men låt oss se det som en engångsföreteelse tills vidare!



Next »